Policy

Policy

  • Bryggor 
  • Avlopp
  • Fastighetsgränser
  • Skötsel av skog och parkmark 
  • Anläggning på vägföreningens mark
  • Infart och Vägtrummor

Bryggor

2025-04-07

Bryggor på föreningens mark dokumenterades med foto i juli 2022

  • De finns på föreningens hemsida www.flaxenvik.nu
  • Deras utförande och storlek är därmed bestämd.
  • De är numrerade och utmärkta på karta på hemsidan
  • Vägföreningen håller ett register över vilken brygga som hör till vilken fastighet
  • Bryggorna omfattas av ett generellt avtal, anslaget på hemsidan.
  • Om detta avtal inte är tillämpligt, upprättas ett specialavtal med vägföreningen.

Generellt avtal; Medgivande att hålla brygga

Bakgrund
Strandskyddsreglerna innebär att det inte är tillåtet att anlägga till exempel bryggor, staket, flaggstänger eller planteringar inom strandskyddad mark. Bryggor på allmän mark skall vara tillgängliga för allmänheten och får inte "privatiseras" genom utplacering av möbler, grillar, anslag eller andra åtgärder vilka skapar intryck av ett privat område och därmed håller allmänheten borta från ett område som annars hade varit tillgängligt för alla.

Parter
Flaxenviks vägförening (föreningen) är lagfaren ägare av fastigheterna Österåker Flaxenvik 2:2, Ättarö 1:2, Margretelund 3:23 och Härsbacka 1:2 samt förvaltare av Österåker Flaxenvik ga:1, som bl.a. omfattar vägar och grönområden, vilka i huvudsak är belägna inom de markområden föreningen äger.

Den somhåller en brygga, angiven på karta och dokumenterad med bild, inom det av föreningen ägda och förvaltade området, nedan benämnd nyttjanderättsinnehavaren.

Avtal
Föreningen och nyttjanderättshavaren enas om följande sju punkter:

  • Nyttjanderättshavaren har rätten att hålla brygga inom föreningens ägda och förvaltade område.
  • Det åligger nyttjanderättshavaren att följa gällande lagar och söka nödvändiga tillstånd.
  • Upplåtelsen kan endast bestå under förutsättning att nyttjanderättshavaren håller området städat och snyggt samt tillgängligt för föreningens övriga medlemmar. Bryggområdet får således inte stängslas eller privatiseras.
  • Bryggan får inte väsentligt förändras i utförande, läge eller yta och skall underhållas så att inte fara eller olägenhet uppstår för allmänheten. Båtar förtöjda vid bryggan får inte hindra sjötrafikens framkomlighet. Underlåter nyttjanderättshavaren att tillfredsställande underhålla bryggan eller förorsakar olägenhet, kan avtalet sägas upp.
  • Upplåtelsen gäller tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid om sex månader.
  • Om avtalet sägs upp åligger det nyttjanderättshavaren att senast en vecka innan uppsägningstidens utgång ta bort bryggan samt återställa området. Om föreningen inte finner återställandet av området nöjaktigt, äger föreningen på nyttjanderättshavarens bekostnad vidta erforderliga åtgärder för slutförande av återställandet av området.
  • Avtalet följer fastigheten, vilket innebär att en ny ägare övertar den förres skyldigheter och rättigheter enligt detta avtal.

Avloppsförläggning och dagvatten

2025-04-10

Generellt, beträffande avlopp och dagvatten från tak och infarter, så vill vägföreningen inte att dessa belastar vägkroppar och vägdiken. Detta eftersom vi redan har avvattningsproblem p.g.a. fuktbelastade dåligt underbyggda och lågt liggande vägar.

Slamtankars avrinning bör därför inte ligga nära vägen. Om tömning fordrar närhet till väg kan tanken förses med sugslang.

Vi förordar primärt att utloppet från avloppsanläggningen eller tak/infart går till en stenkista där vattnet kan infiltreras i mark utan att nå vägkroppen eller diket. Om detta inte är möjligt, på grund av markförhållanden, anläggs en pumpbrunn där en nivåstyrd pump lyfter upp vattnet till en högre liggande infiltrationsbädd/stenkista.

I det fall att avloppsanläggningen är en markbädd, läggs lämpligen pumpbrunnen så att den fångar upp det vatten som rinner nerströms nära marken (drän rör), så att det inte belastar vägkroppen eller diket. Med en sluten biobädd, typ Fann, kopplas avloppet direkt till pumpbrunnen.

Fastighetsgränser

Hälften av marken i området är allmänning, ägd av vägföreningen. Eftersom många har gräns mot allmänningarna har en del fastigheter över tid "utökat" sin tomt. Det finns gräsmattor, bodar, spolplattor, båtuppställning, husvagnar, släp m.m. som mer eller mindre permanent nyttjar vår gemensamma mark.

Tomtgränsernas markeringar är i många fall överväxta, överfyllda eller borttagna. Det är därför viktigt att en ny ägare får klart för sig var tomtgränsen går. Vägföreningen möts ofta av argumentet "ingen sa något när vi köpte". I tveksamma fall bör kommunen kontaktas för gränspåvisning.

Vägföreningen avser att teckna avtal med de som, för privat bruk, nyttjar föreningens mark. I flagranta fall kan krävas avlägsnande.

Skötsel av skog och parkmark

Vår gemensamma mark är i huvudsak klassificerad som skogs- eller park-mark. Detta innebär att den inte får bebyggas och att den skall vara öppen och framkomlig för det rörliga friluftslivet (allemansrätten). Det är t.ex. inte tillåtet att köra fyrhjulingar eller andra terrängfordon. Föreningen har utarbetat en skogspolicy.

Anläggning på vägföreningens mark

En del fastighetsägare nyttjar vägföreningens mark för t.ex. minireningsverk, plank, eller dräneringsrör/trumma. Ett sådant nyttjande skall täckas av ett avtal som definierar ägande, underhåll, m.m. Dessa avtal är under upprättande.

Infart och Vägtrummor

En fastighet har rätt till två infarter anslutande till våra gemensamma vägar. Infarternas bredd är 3 respektive 6 meter. Om vägtrumma behövs för att säkerställa flöde i vägdiket, skall den hålla minst 300 mm i diameter (se regler på flaxenvik.nu). Etablering och underhåll av trumman är fastighetsägarens ansvar (enligt beslut på årsmöte maj 2022).

Infart, som nyanläggs, skall ha lågpunkt innan vägbanan. Den skall ligga minst 5 cm lägre än vägen, detta för att hindra vattenflöde ut på vägen (svallis).

Fastighet som ligger högre än vägen

Det är viktigt att en utfart från en fastighet som ligger högre än vägen utformas så att inte vatten från fastigheten rinner ut på vägen. Vintertid kan det resultera i svallis på vägen och på grusvägar uppstår lätt potthål. Det är frestande för en fastighetsägare att göra lutningen ner från fastigheten så att lutningen slutar ända framme vid körbanekanten så att den blir så flack som möjligt, ett sådant utförande leder dock oftast till problem med vatten.

Lutningen ner från fastigheten bör alltid utformas så att lägsta punkten ligger innan sidotrumman och minst 5 centimeter lägre än körbanekanten. Därefter görs en svag lutning upp mot körbanekanten, så att vatten från fastigheten inte belastar vägdiket.